En artikel av Jonny Magnusson

Öresund, The Story

Förtrollas av en otrolig resa genom Öresunds rika historia och den enastående skönheten i dess marina undervärld.

Bakgrund

Den unika pärlan som fascinerat människor i århundraden

Öresund är inte bara ett sund, det är en levande berättelse om natur, människan och återhämtning. Från det historiska trålfiskeförbudet 1932 till industrialismens mörka decennier, från ett hav som nästan dog till ett av världens mest artrika kustvatten idag.

Det är en historia om dykare som vägrade tiga, om filmer som förändrade en nations miljöpolitik, och om ett ekosystem som mot alla odds har blomstrat tillbaka. Välkommen till Öresunds story.

Välkommen till Öresund, där vår historia och framtid smälter samman i en oändlig saga om återhämtning och bevarande.

Öresundsdykning

1932

Trålfiskeförbudet

10 000

Demonstranter 1988

100×

Mer fisk än Kattegatt

2016

Tonfisken återvänder

34 km²

Europas största musselbank

Tidslinje

Historiens gång

Trålfiskeförbudet, en oväntad välsignelse

År 1932 skrevs ett kapitel som skulle förändra Öresunds öde för alltid. Ett historiskt beslut fattades, men inte för att skydda naturen. Förbudet mot trålning infördes för att trålarna störde båttrafiken.

Trålfiskeförbudet är fortfarande starkt och otvetydigt. Och det skapade oavsiktligt en oas där den marina miljön fick frodas i sin fulla prakt, bortom hotet från de en gång så plågsamma trålarna.

LagstiftningSkydd

1932

Industrialismens mörka baksida

Öresund förvandlades till en blomstrande industriell knutpunkt. Fabriker växte som svampar ur marken, men med dem kom en trist följdverkan.

Mer och mer industriavfall hamnade i vattnet. En gång glittrande och kristallklart, började Öresunds vatten bli drabbade av föroreningar. Som invånare bidrog även vi till problemet genom ökad konsumtion och skräp.

IndustriFöroreningar

1950-tal

Tonfiskens sista besök

Föreställ dig en tid då Öresund var ett eldorado för sportfiskare, där den storslagna tonfisken regelbundet gästade dessa vatten. I mitten av 60-talet fick vi se det sista besöket av denna magnifika varelse.

Överfiskning över hela världen gjorde att denna jättefisk blev en sällsynt syn. En symbol för styrka och skönhet i det marina riket, försvunnen.

2016tonfisken återvänder varje år

TonfiskÖverfiskning

~1965

Öresund var dött, ett hav utan räddning

I början av 1980-talet var situationen akut. Man hade i flera år släppt ut gips, 850 000 ton per år, utanför Landskrona och Helsingborg. Utanför Landskrona täcker gipsbergen en yta av två fotbollsplaner och är tjockare än fyra meter.

Sandsugningar sedan 1950-talet hade skapat bottenhål utan naturlig vattengenomströmning, fyllda med döda alger och svavelväte. Sverige förbjöd sandsugning 1982. Danmark följde efter, i november 2018.

850 000ton gips per år dumpat i sundet

KrisGipsSandsugning

1980-tal

KAMP-metoden & folkstormen

Dykaren Kjell Andersson såg katastrofen med egna ögon under ytan. Ingen ville lyssna, tills han finansierade en film själv, tillsammans med undervattensfilmaren Michael Palmgren. De skapade KAMP-metoden med transektorer, en teknik som idag används världen över.

Filmen visades på SVT 1988, fyra veckor före valet. Det blev en folkstorm. 10 000 personer tågade i Sveriges största miljödemonstration genom Helsingborg. Miljöpartiet fick sin första riksdagsplats. Helsingborgs Dagblad gav ut boken Kampen för ett rent Öresund 1989.

10 000demonstranter i Helsingborg

Kjell AnderssonMichael PalmgrenSVTKAMP

1987–88

Öresundsfonden grundas

Den 4 november 1988 grundades Öresundsfonden, med målsättningen att förbättra Öresunds marina liv. Man filmade, fotograferade, tog bottenprover och vattenprover, höll föreläsningar och pressade industrin att förbättra sig.

1990 startade organisationen Havsresan, en del av Lunds universitet, för att dokumentera och visa havsmiljön för Öresunds invånare samt hjälpa kommunerna att fokusera sina insatser där de behövdes mest.

ÖresundsfondenHavsresanLTH

4 nov 1988

Livet vaknar igen

Sakta men säkert. Under 1990-talet började de tunga industrierna flytta eller minska sin produktion. Kommunerna förbättrade reningen av avloppsvatten, och Köpenhamn följde efter.

Sakta började livet åter vakna i Öresund. Malmö satsade stort på marina frågor med ett marint kunskapscenter där Michael Palmgren fick sin fasta punkt.

ÅterhämtningIndustriAvlopp

1990-tal

Öresundsbron, en oväntad miljövinst

Oron var stor att brobygget skulle skapa en kollaps av Öresunds marina miljö. Kjell Andersson och Michael Palmgren bogserade varandra över botten med filmkamera i händerna för att dokumentera undervattenmiljön.

Bygget tog hänsyn till Europas största sammanhängande blåmusselbank, 34 km² stor. Åren efter syns att musslorna nu även vuxit på bropelarna. En 50 mm blåmussla kan filtrera 5 liter vatten i timmen. Vattnet blev klarare, ljuset nådde djupare, och ålgräset expanderade från 4 meters djup till 10 meters djup.

34 km²Europas största blåmusselbank

ÖresundsbronBlåmusslaÅlgräs

2000-tal

Världens mest undervärderade hav

Idag har Öresund 100 gånger mer fisk än Kattegatt. Torsken slår nya rekord. Sedan 2016 besöker tonfisken återigen Öresund varje år. Stor kammussla hittades för första gången av en dansk fiskare 2018.

2018 beskrevs Öresund internationellt som "den största geografiska återhämtningen av ett ekosystem under vattenytan på planeten." Bara sportfisket är värt en halv miljard svenska kronor om året.

½ mrd krSportfiskets värde per år

IdagTonfiskRekord

Idag

Film

Se historien med egna ögon

Nedan kan du se filmen där Greenpeace avslöjar en trålare från Gilleleje som tjuvtrålar i norra Öresund, samt den ikoniska filmen "Sjövett 1964" som visar hur Öresund såg ut, strax innan katastrofen.

Och filmen om tonfiske utanför Helsingborg av Björk Magnusson, som fångar ögonblick från en svunnen tid då tonfisken fortfarande härskade.

Greenpeace · tjuvtrålning i norra Öresund

Sjövett 1964 · Öresund före katastrofen

Öresund är ett unikt exempel på ett havsområde med välmående fiskbestånd och ett lönsamt och hållbart fiske, trots att det är en av norra Europas mest tätbefolkade regioner och en av världens mest trafikerade farleder.

Öresundsvattensamarbetet, 2018

Kampen är inte över, utmaningarna kvarstår

Öresund blomstrar, men det krävs fortsatt vaksamhet. Här är de viktigaste utmaningarna som fortfarande hotar sundets marina liv.

🌧️ Bräddning vid kraftigt regn

Avloppssystem blandat med dagvatten klarar inte kraftiga regn. Orenat avlopp släpps ut i havet, därför är badvatten på många ställen inte godkänt under sommaren.

🚬 Dagvatten & fimpar

Det som slängs på land rinner orenat ner i havet via gatubrunnar. Fimpar och portionssnus hamnar som mat i fiskmagar eller bryts ner till mikroplast, ofta i ren okunskap.

♻️ Mikroplaster

Tvätt av fleecekläder, slitage av bildäck och konstgräs, nedbrytning av spökgarn och plastskräp, mikroplaster är ett av de svåraste och mest utbredda hoten mot havsmiljön.

🚢 Trålförbudet under hot

Med modern navigationsteknik vore det nu möjligt att tråla i sundet trots tät trafik. En eventuell upphävning av trålfiskeförbudet skulle vara förödande för Öresund och hela dess sjurliv.

🏛️ Nationalpark eller biosfärområde?

I det danska valet 2018 diskuterades att göra Öresund till nationalpark. Sverige arbetar för ett biosfärområde. Ordet 'nationalpark' betyder inte samma sak i de två länderna, ett politiskt hinder som ännu inte lösts.

🌿 Invasiva arter

Japanskt jätteostron har hittats i Helsingörs och Helsingborgs hamnar. Kul för ostronälskare, men arten hör inte hemma här och hotar den lokala marina balansen.

Bli en del av historien

Öresund behöver oss alla

Vi kan inte ändra historien men vi kan forma framtiden. Utforska, dokumentera, och dela din kärlek till Öresund.

Utforska dykplatser