Nya Svärdet

Historik

Från handelsfartyg till örlogsman

Nya Svärdet var ursprungligen ett handelsfartyg, sjösatt 1625 i Västervik och erkänt som en god seglare. 1628 monterades hon som örlogsman i Stockholm av Hybertsson, samme man som byggde Wasa, och bestyckades med kanoner. Längden var drygt 40 meter och bredden cirka 10.

Hon var bestyckad med 18 stycken 12-pundiga, 8 stycken 3-pundiga och några mindre kanoner, med en besättning på cirka 150 man. Nya Svärdet deltog i flera av de svenska sjötågen, bland annat i det stora slaget i Öresund 1658 mot en dansk-holländsk flotta. Den 29 oktober gick hon till botten, efter slaget sökte sig fartyget in mot Landskrona men sjönk i inloppet, troligen för att det 33 år gamla fartyget var i dåligt skick efter striden.

Vraket idag

På inseglingsrännans kant

Nya Svärdet ligger på 2 till 11 meters djup med kraftig slagsida. Den synliga längden är cirka 35 meter och bredden sex till sju meter. En koncentration av skeppstimmer finns i den östra delen, medan den västra endast representeras av ett par kraftiga timmer. Träet under sanden är mycket välbevarat, och sportdykare har rapporterat tegel i området, möjligen från fartygets kabyss.

Vraket ligger mycket utsatt på inseglingsrännans kant och har delvis rasat, vilket frilagt konstruktionsdetaljer som skeppssida med spant, bordläggning och garnering. Omfattande muddringsarbeten i Landskrona hamn under 1800- och 1900-talen, med dålig antikvarisk kontroll, gör att det inte går att uppskatta hur mycket som försvunnit. En sidescan-/subbottomundersökning visade ett utbredningsområde på ungefär 18 × 60 meter, med fyndmaterial långt ner i botten.

Nedanför Nya Svärdet ligger resterna av en mindre klinkbyggd båt som kan ha samband med vraket. I november 2018 genomförde Trafikverket tillsammans med Bohusläns museum en stor inventering av området.